Ett beroende

Går längs gågatan och ser kön med folk. Nej varför ställa mig där och vänta på att ta ut pengar när man inte behöver. I dagens mobila datasamhälle kan man sköta allt detta via sina kort och detta enformiga, men effektiva sätt att sköta sin ekonomi har blivit ett stegrande behov som accelererar i en allt större omfattning. Droppen som fick bägaren att rinna över att jag insåg detta behov att använda mina kort fullt ut var den klubba som en av döttrarna ville köpa vid ett besök på en spelbutik.

När mina spel var färdiga och betalda så fick vi gå tillbaka till kassan för att betala den och jag kände hur vänster framficka skramlade med lite mynt och kunde lätt lagt upp de tre spänn klubban kostade, men icke för nu for kortet fram igen och var beredd att betala den också. Då tittade expediten på mig och suckade och bjöd på klubban. Själv suckade jag minst lika mycket vid trappan på väg ut och det var då jag lovade mig själv att även fortsättningsvis använda pengar vid betalning, men endast vid undantagsfall som detta när någon vill ha en klubba.




You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

Leave a Reply